Babbel Magazine

Enkel guide till det komplicerade temat genusneutrala pronomen

På engelska nämns “they” (de) i singular i välrespekterade ordböcker och stilguider. Hur är det med andra språk?
A person looking at their phone on the subway tracks and learning about gender-neutral pronouns

Vi börjar i det engelska språket. Som helhet är det redan relativt genusneutralt jämfört med många andra språk. Det använder inte maskulina eller feminina artiklar till substantiv och “they” har faktiskt använts i singular bra mycket längre än många tror – långt innan den aktuella diskussionen om genusneutrala pronomen lyftes. Ursprunget till “they” som pronomen i singular har anor från 1300-talet och hittas i texter från författare som Geoffrey Chaucer, Jane Austen och Lord Byron. Under 1700-talet tog grammatiker sig an frågan och menade att engelsk grammatik skulle spegla latinets grammatik, och just därför avrådde grundskolelärare många från att använda det. Men som vi alla vet slutade aldrig “they” att användas i singular i dagligt tal. Det är delvis därför som det nyligen har fått större erkännande, t.ex. genom att tas upp i Oxford English Dictionary, som American Dialect Societys Word of the Year år 2015 och genom ett officiellt erkännande från AP Style Guide.

@babbel

🏳️‍🌈🤝Linguistics #genderneutral #genderneutrallanguage #queerlinguistics #pridemonth #multilingual #polyglot #languagelearning #queerlanguage #pridearoundtheworld

♬ Lemonade – Muspace

Den största skillnaden mellan 1300-talet och 2000-talet är naturligtvis att genusneutrala pronomen inte längre bara är ett sätt att beskriva en icke-specificerat person. Det är också som ett sätt att inkludera identiteter som queer- och transpersoner, intersexuella och icke-binära människor som vill bli adresserade med sådana pronomen. “Jag hoppas att människor kommer att börja förstå att det inte handlar om att foga sig efter någons “nycker”, utan att genusidentiteter är helt centrala för människors personligheter” förklarade Nicki Hinz på Babbels didaktiska team i ett blogginlägg. “Det utgör vår sociala identitet. Och språket förändras i takt med samhället för att återspegla den utvecklingen.”

Den här för flyttningen händer knappast bara i den engelskspråkiga världen och vissa språk har sina egna, nyetablerade genusneutrala pronomen. De är accepterade i samhället, från “experimentell användning” till “mer eller mindre standardiserat”. De är alla kontroversiella i viss utsträckning och nästan alla följs av en asterisk och ytterligare förklaringar. Kort sagt finns det inget riktigt okomplicerat sätt att närma sig genusneutrala pronomen, men vi har gjort så gott vi har kunnat för att ge en förenklad guide till inkluderande pronomen på andra språk. Mer information finns i infografiken nedan och i några språkspecifika anmärkningar.

Hur olika länder hanterar genusneutrala pronomen

Tyska

Tyskan brottas för närvarande med huruvida det ens är möjligt att neutralisera språkets system av substantiv som delas in i tre grammatiska genus. Dialekten Niederdeutsch lyckas däremot med det här genom att helt enkelt ersätta der, die och das (maskulin, feminin, neutrum) med de. När det gäller pronomen kan du komma att möta tyskar som använder sier och xier, men de flesta utanför queer- och aktivistcirklar skulle förmodligen inte förstå dem.

Svenska

Precis som engelska saknar det svenska språket – mer eller mindre – genus, men den relativt utspridda användningen av hen utgör en spännande fallstudie. Användningen av “hen” som genusneutralt pronomen möttes till en början av stor skepsis när det introducerades under 1960-talet, inklusive från språkvetare, vars främsta oro handlade om att det skulle bli otydligt vem man pratade om. Men med tiden (och framför allt under 2000-talet) har hen fått medvind som pronomen för icke-binära och i sammanhang där man inte vet könet på den man pratar om. Efter ett stort intresse från media och efterföljande debatter under 2012 togs det upp i Svenska Akademiens ordlista 2015. Idag används det i media, i riksdagen, i vardagstal och officiella texter. Och viktigast av allt, de flesta i Sverige förstår ordet och det har inte lett till så mycket förvirring som språkvetarna befarade.

Franska

På franska finns det fortfarande inte några officiellt erkända genusneutrala pronomen. De pronomen som listas i infografiken är de vanligaste genusneutrala pronomen som används inom queer- och aktivistkretsar men relativt få andra skulle förstå dem.

Ryska

Ryska är ett annat genusbetonat språk som inte har ett väletablerat genusneutralt pronomen. Vissa icke-binära ryssar använder det maskulina “он” eftersom det fungerar med andra termer som är mer neutrala, vissa feministiska grupper använder det feminina som standardgenus och separerar det feminina suffixet med “_” och vissa använder “они” (“dem”). Ett annat alternativ är att växla mellan maskulina och feminina pronomen och verbböjningar med hjälp av det neutrala “оно” (vilket vanligtvis inte syftar på människor) eller att hitta på en ny verbhändelse i imperfekt. Mer bakgrundsinformation finns här och här.

Spanska

Förflyttningen mot en mer genusneutral spanska har lett till ett antal språkliga förändringar under de senaste åren. Bland dessa: användningen av @-symbolen som ett alternativ till ändelserna –o och –a. Det har blivit allt populärare att använda Latinx i Nord- och Sydamerika som ett alternativ till latino eller latina, vilket har fått officiellt erkännande, även om vissa kritiker menar att det är något man hör mer i USA än i Central- och Sydamerika. Även om det inte är särskilt vanligt att använda elle som genusneutralt pronomen finns det i vart fall ett växande intresse för att hitta på alternativa personliga pronomen. Klicka här för att läsa mer bakgrundsinformation om genusneutral spanska.

Portugisiska

På portugisiska blir det allt vanligare att byta den maskulina ändelsen –o och den feminina ändelsen –a mot det genusneutrala –e. Det verkar varken finnas något välkänt genusneutralt pronomen i Brasilien eller Portugal och icke-binära identiteter uttrycks sällan öppet. Men vissa i den manliga gayscenen använder medvetet det feminina pronomenet när de pratar om sig själva, trots att de inte identifierar sig som kvinnor. Ofta växlar de mellan manliga och kvinnliga pronomen. Detta förvirrar “utomstående” och utmanar gränserna för binär kategorisering av genus och sexualitet. I Brasilien har vissa queerpersoner ett slags “hemligt” språk som kallas för pajubá, som hämtar element från språkfamiljen yoruba. Vissa menar att ålder är en viktigare aspekt än kön i de språken.

Italienska

På italienska finns tyvärr inga neutrala pronomen för att beskriva icke-binära identiteter. Man undviker att använda plural på grund av kulturella hänsyn: Det anses faktiskt vara ett uttryck för klassförakt att göra det till vardags. Det är för att “de” (loro) historiskt sett användes som en mycket formell tempusform, den som användes med kungligheter eller med någon man ansåg stod över ens egen sociala status. Det språkliga icke-binära problemet diskuteras för närvarande flitigt i hbtqi-kretsar, som introducerade användningen av * i skrivet språk för att undvika deklinationer (mest en skriftlig form av aktivism), men har ännu inte hittat en lösning för det talade språket. Sammanfattningsvis: Att använda pluralformen som bokstavlig översättning av “de” är en lösning kan bara leda till missförstånd. Klicka här för att läsa mer om bakgrunden till detta.

Dela: