Beroende på var du bor kan tvåspråkighet antingen vara det normala, en speciell talang som vissa personer har, en identitetsmarkör och hur många andra saker som helst. Det kan verka som om tvåspråkighet är något enkelt: det är bara någon som talar två olika språk. Men vad det egentligen innebär att vara tvåspråkig, kulturellt och psykologiskt, är mycket mer nyanserat och det förtjänar en lite noggrannare genomgång.
Vad är tvåspråkighet?
Alla har olika uppfattningar om vad det egentligen innebär att vara tvåspråkig. För vissa innebär tvåspråkighet att kunna kommunicera utan ansträngning på två språk, även om man har lärt sig ett av dem senare i livet och kommunikationen haltar då och då. Andra ser felfri grammatik och perfekt uttal som riktmärken. Och det är inte bara vi vanliga dödliga som är kluvna – forskarna är lika oense eftersom kriterierna och måtten helt enkelt är för vaga och varierande för att kunna fastställa någon exakt definition. Av detta kan vi dra åtminstone en slutsats: Tvåspråkighet är något relativt, en fråga om grad snarare än om strikt uppdelning. Det är också ett fundamentalt subjektivt fenomen, ett som först och främst handlar om känsla.
Känner sig människor tvåspråkiga?
Språk är inte livlösa föremål som kan förvärvas en gång och sedan förvaras i en dammig garderob i ett av hjärnans innersta skrymslen. De är levande ting som fångar vår fantasi och definierar vår verklighet: Språk, känsla och identitet är hårt sammanbundna. Någon kan tala ett språk perfekt sedan barndomen, men ändå inte se sig själv som tvåspråkig eftersom hon inte bor i det aktuella landet och inte upplever sig ha kontakt med kulturen, humorn och de sociala koderna. Andra ser sig som tvåspråkiga från det ögonblick de anser sig kunna uttrycka sig utan begränsningar eller utan att tveka.
För den här artikelns skull fastställer vi en gemensam definition: Tvåspråkiga personer är de som växt upp med att tala två språk och kan växla enkelt mellan båda dessa. Om vi tar detta som utgångspunkt kan vi ställa frågan: Vilka särskilda psykologiska egenskaper har dessa människor? Eller för att uttrycka det annorlunda, hur fungerar den tvåspråkiga hjärnan?
Den tvåspråkiga hjärnan
Världen och språket
Språket utgör vår första koppling till världen. Det nyfödda barnet som tar ett djupt andetag och skriker, uttrycker sig och låter samtidigt världen veta att det finns där. Under spädbarnstiden uppstår grammatik och ordförråd (i alla kulturer, om du tror på Chomskys idé om universell grammatik) och påverkar hur vi samspelar med världen (om du är anhängare av en syn som är mer åt Sapir-Whorf-hållet, som säger att språket påverkar perceptionen).
Hur är det med människor som har två möjliga språkliga system för att uttrycka en idé eller en känsla? Länge ansågs tvåspråkighet vara något negativt: Den rådande uppfattningen var att en sådan uppväxt kunde orsaka förvirring, särskilt hos små barn. År 1962 förändrades denna uppfattning fundamentalt, genom en studie av Peal och Lambert, som tittade på förhållandet mellan intelligens och språk. Senare studier har till och med hävdat att tvåspråkiga personer har en starkare “meta-språklig medvetenhet”, vilket appliceras på problemlösning inom områden utanför språket, såsom matematik.
Även om vi kan kvantifiera några av de kognitiva fördelarna med tvåspråkighet finns det fortfarande många frågor om hur den tvåspråkiga hjärnan fungerar. “Väljer” den en av språkvägarna istället för den andra? Påverkas detta av lätthet, eller sammanhang, eller vilka synapser som stärkts mest över tid? Det här skapar en helt ny nivå av komplexitet – idén om att båda språken är “lika starka” leder också till felaktiga slutsatser. Forskare som till exempel Lera Boroditsky har beskrivit skillnader mellan en- och tvåspråkiga personer ifråga om uppfattning av färger och tid.
Brot, baguette och kognitiva referenssystem
Uppfattningen om två olika språksystem kan illustreras med skillnaden mellan det tyska Brot och det franska baguette – som båda huvudsakligen syftar på bröd. På ena sidan har du den varma, gyllenbruna, knapriga baguetten, som du kan doppa i kaffe eller njuta av med en ostbricka. På andra sidan finns det mörka Brot, rent eller med korn, fuktigt och kompakt, hälsosamt, läckert och mättande.
Orden lever inte i samma föreställningsvärldar: De framkallar olika minnen, känslor och kulturella referenser. De tillhör olika kognitiva referenssystem, och en tvåspråkig person som vill tala om bröd har en mängd olika sätt att ta till. En jämförelse med synestesi belyser begreppet ytterligare. Personer med synestesi blandar ihop två sinnen, som syn och hörsel. Synesteter kan bokstavligen se musik i form av olika färger och har därför tillgång till två sinnen som hjälper till att beskriva musiken. Som en konsekvens kan deras beskrivningar framstå som rikare, mer metaforiska eller figurativa. Många dikter, såväl som vardagliga uttryck, bygger på synestetiska principer – det är därför vi talar om “varma” eller “kalla” färger. Ju fler kopplingar i hjärnan, desto fler konceptuella möjligheter väcks. Denna så kallade “kognitiva flexibilitet” är förknippad med kreativitet och verkar särskilt uttalad bland tvåspråkiga.
Lyckliga tillfälligheter
Märkliga och fantastiska tvärspråkliga uppfinningar kan uppstå när du jonglerar med mer än ett språk dagligen. Om du tappar ett ord, eller om det faktiskt inte finns något annat sätt att uttrycka något, kan du ta till en lösning från ett annat språk. Jag minns att jag fikade med en tysk vän och drog en särskilt utmärkt (okej, hemsk) ordvits. Hon tittade på mig med en grimas och frågade mig om jag hade “ätit en clown till frukost.” Hon talar både engelska och tyska, och den kreativa frasen var hennes sätt att uttrycka sig i det ögonblicket.
Lär dig ett språk – och carpe diem
Om man ser till hela världen är tvåspråkighet normen, inte avvikelsen. Endast 13 procent av alla FN-länder är officiellt enspråkiga. Men misströsta inte om det skulle vara så att du växt upp i ett av dessa (USA, Australien, England, jag tittar på er). Det är inte för sent att kasta sig ut. Att lära sig ett nytt språk är som träning för hjärnan: Det hjälper dig att stimulera och öka antalet kopplingar i hjärnan. Vissa hävdar att språkinlärningen har påverkat deras liv och personlighet, att de är mer öppna, kreativa, självsäkra och toleranta på det nya språket. Det stämmer verkligen att språk förändrar människor – det är inte ovanligt att se en annan sida av dem när de talar ett annat språk. Så fånga dagen – släpp loss clownen – och börja lära dig ett nytt språk.