Modala hjälpverb i engelskan

Undrar du vad tusan modala hjälpverb är? Om du undrar det så har du kommit helt rätt! Lär dig att imponera på dina engelskspråkiga vänner med felfri användning av modala hjälpverb!

Av Samuel Dowd

12/08/2021

Så, vad är modalitet i engelskan? Kort sagt uttrycker modala hjälpverb (även kallade modal auxiliaries på engelska) olika nivåer av sannolikhet eller önskvärdhet. Så enkelt är det! I det första fallet berättar de hur sannolikt något är: om något är säkert, möjligt eller omöjligt. I det andra fallet använder vi dem för sådant som att be om lov, uppmana, rekommendera, begära något och erbjuda något.

Den här verbgruppen kallas “modala” eftersom de påverkar stämningen på ett påstående eller fråga – när vi lägger till dem ändrar de liksom “smaken” på det som sägs. I den meningen kan du tänka på modala hjälpverb som ett urval av örter och kryddor! Jämför de här två påståendena:

I write. – Jag skriver.

I can write. – Jag kan skriva.

I det första påståendet beskriver verbet vad jag gör. Men i det andra, där det modala hjälpverbet “can” står före grundformen av verbet “write”, ändras påståendets betydelse drastiskt. Jag säger att jag har förmågan att göra något – uttrycker möjlighet!

Och hur använder vi dem i en mening på engelska? Grundregeln är att de kommer före det andra verbet, som står i grundform. Om du vill säga “inte” lägger du helt enkelt till ett “not” (ofta nedkortat till “-n’t”) efter:

I can swim. – Jag kan simma.

I can’t swim. – Jag kan inte simma.

Enkelt, eller hur?

Ett antal modala hjälpverb kommer i par – ett för nutid och ett som kallas för “preterite” och som ofta används för dåtid, för konjunktiv och meningar i konditionalis. Mer om det senare!

Och en sista sak – man behöver inte böja de flesta modala hjälpverb (hörde jag en lättnadens suck?). Det betyder alltså att man inte lägger till ett “-s” för “he/she/it” som man gör på andra verb. Alltså:

She can sing! – Hon kan sjunga!

Och inte:

❌ She cans sing!

Så går det alltså till. Nu tar vi en närmare titt på de vanligaste modala hjälpverben, så att du kan krydda din engelska lite grann …

1. Can (could)

I can
you can
she/he/it can… etc.

Precis, som vi nu vet behöver man inte böja modala hjälpverb, så vi behöver inte lista alla personer. Och som sagt, verbet som följer det modala hjälpverbet står i grundform. Engelskans grundform kan du sätta “to” framför.

I can jump. – Jag kan hoppa.
They can talk. – De kan prata.
You can’t kiss. – Du kan inte kyssas.

Som du ser i dessa exempel så förmedlar “can” en möjlighet eller förmåga, uttryckt med en stark säkerhet (jag kan hoppa, det är jag säker på!).

“Could” är partnern till “can” i preteritum, som används för att …

… prata om dåtid:

I could jump. – Jag kunde hoppa (då).

… bilda meningar i en form som kallas konditionalis. I många språk är konditionalis en egen form av huvudverbet, men i engelskan och även i svenskan använder vi istället hjälpverben till det. Konditionalis uttrycker en lägre grad av säkerhet eller något som är hypotetiskt:

He could wear leather trousers if he had better legs! – Han skulle kunna ha på sig läderbyxor om han hade snyggare ben!

… be om något artigt:

Could you pass me the salt, darling? – Skulle du kunna skicka mig saltet, älskling?

2. Will (would)

I will
you will
she/he/it will… etc.

“Will” (ska/kommer att) är ett väldigt självsäkert modalt hjälpverb – du använder det när du vill säga att – eller fråga om – något helt säkert kommer att hända:

Will it rain all day? – Kommer det att regna hela dagen?
It will rain all day! – Det kommer att regna hela dagen!
Will she win the race? – Kommer hon att vinna loppet?
She will win the race! – Hon kommer att vinna loppet!

Så du ser här att “will” inte lämnar något utrymme för tvivel. Det kommer definitivt att regna hela dagen och hon kommer definitivt att vinna loppet!

Men om du använder “would” (likt tidigare nämnda “could”) gör det saker mycket mindre säkra. Du kan använda det för att:

… bilda meningar i konditionalis:

She would have won the race if she were fitter. – Hon skulle ha vunnit loppet om hon hade varit i bättre form.

… ställa artiga frågor:

Would you buy me an ice cream? – Skulle du kunna köpa en glass åt mig?

Ett annat bra tips är att om något irriterar dig kan du också dölja en uppmaning bakom en artig “would”-fråga:

Would you please go away?! – Kan du snälla gå härifrån?!

(För att understryka ytterligare betonar du “please”!)

3. Shall (should)

I shall
you shall
she/he/it shall… etc.

Det modala hjälpverbet “shall” används för uppmaningar och att förutsäga saker med en viss grad av säkerhet:

Shall I go to the ball? – Ska jag gå på balen?
You shall (go to the ball)! – Du ska (gå på balen)!

Men, det mindre dominanta “should” har en mer rådgivande ton:

Should I go to the ball? – Borde jag gå på balen?
Yes, you should. – Ja, du borde.

Vilket alternativ som bör användas hänger både på tonläge och betydelse. “Shall” är något mer formellt och mer definitivt, så det används för befallningar och förutsägelser som du är 100 % säker på. I den betydelsen är det utbytbart med “will”. Och som vi såg här ovan, “should” används för att ge rekommendationer.

4. May (might)

I may
you may
she/he/it may… etc.

“May” och dess partner “might” är båda ganska blygsamma, osäkra figurer, och kan användas när du vill …

… be om något artigt:

May I go now? – Får jag gå nu?

… ge råd:

You may want to talk to a priest. – Du kanske vill prata med en präst.

… vara lite undvikande:

The car keys may be missing. – Bilnycklarna kanske saknas.

Notera att “may” och “might” är utbytbara i teorin. Till exempel:

You may/might not like what you’re about to hear. – Du kanske inte kommer att gilla det du ska få höra.
Might/may my mother use the bathroom? – Får min mor låna toaletten?

Till sist, “may” och “might” kan också användas för att bilda vissa typer av meningar i konditionalis, med en hög grad av osäkerhet/spekulation, som vi ofta uttrycker med “kanske” i svenskan:

They might/may not have met if they didn’t both love ballroom dancing. – De kanske inte hade träffats om de inte båda älskade sällskapsdans.

5. Must (Have to / Have got to)

I must
you must
she/he/it must… etc.

När man vill ge någon en sträng order eller uttrycka att något absolut måste hända använder man det modala hjälpverbet “must” (teoretiskt). I praktiken är “must” en knepig varelse eftersom man brukar ge order med “have to” eller (i Storbritannien) “have got to” i stället, som t.ex.:

You have to be nicer to your brother. – Du måste vara snällare mot din bror.
You’ve got to be nicer to your brother.

Det är inte grammatiskt fel att använda “must” när man ger order eller råd, det är bara att det låter lite gammeldags eller formellt för modersmålstalare. När man pratar om dåtid, använder man “had to”:

She had to be nicer to her brother. – Hon behövde/var tvungen att vara snällare mot sin bror.

Jaha okej, men när används “must” då?! Jo …

… när vi ger order eller råd till oss själva:

I must be nicer to my brother. – Jag måste vara snällare mot min bror.

… men kanske framförallt vid antaganden:

It must be wonderful. – Det måste vara underbart.

… och vid negation, där “must” följs av “not” eller “-n’t” och därefter ett verb i grundform. Då har “must” oftast betydelsen av “får inte”:

You mustn’t tease your brother! – Du får inte reta din bror!

Modalbonusar!

Till sist har vi några andra verb som ibland används som modala hjälpverb. De är inte lika vanliga, men det skadar inte att känna till dem.

6. Ought to / had better

I ought to
you ought to
she/he/it ought to… etc.

“Ought to” används som “should” för att ge råd eller rekommendationer. “Had better” används på samma sätt (“had” förkortas vanligtvis till “-’d”):

You ought to stop giving advice! – Du borde sluta ge råd!
They’d better quit complaining! – De borde sluta klaga!

Att använda något av dessa verb kan verka ganska hårt eller passivt aggressivt, beroende på ditt tonläge, så du ought to (bör) använda dem klokt!

7. Need

I need
you need
she/he/it needs

Som modalt hjälpverb används “need” för att bilda frågor och negativa påståenden på samma sätt som “must/have to”. “Need” känner du säkert redan till i betydelsen “behöva”. Det kan användas med ett annat verb i grundform, men det låter ganska formellt:

Need I go on? (Must I go on?) – Behöver jag fortsätta?
You needn’t bore me with the details. (You don’t have to bore me with the details.) – Du behöver inte tråka ut mig med detaljerna.