Babbel Logo

Talas vissa språk snabbare än andra?

Verkar det som att spanska pratas rejält mycket snabbare än svenska eller engelska? Det är inte bara som du inbillar dig.
Language speed represented by two people seated in a cafe, a woman with her back turned to the camera is saying something, and the man she is talking to looks like he's very confused.

Många som precis har börjat lära sig ett språk känner igen sig i följande scenario: Du har blivit ganska säker på de nya orden och grammatiken. Du kanske till och med känner att du är redo att prata med en modersmålstalare för första gången. Men så fort de öppnar munnen tappar du tråden helt. Hjärnan kämpar hjälplöst mot störtfloden av stavelser. Du flyr fältet innan du ens får ur dig ett hola (okej, du kanske inte flyr, men du blir helt perplex av hur det kan gå så snabbt. Mycket snabbare än svenska!)

Så, vad är det som händer här? Talas andra språk egentligen snabbare än svenska? Vi tog en titt på konceptet med språkhastighet för att se vilket språk som är snabbast av alla.

Språkhastighet: Är vissa språk snabbare än svenska?

Vi betar av frågan direkt: Ja, vissa språk har ett högre antal stavelser per sekund så rent tekniskt är de snabbare än andra. Men det är värt att titta på några faktorer som påverkar hur vi tolkar olika språkhastigheter.

Hur snabbt du tycker att ett språk talas påverkas sannolikt av hur stora kunskaper du har i det. Språklärare världen över börjar prata med sina elever med mycket lägre hastighet än normalt, eftersom det knappast krävs en vetenskaplig studie för att förstå att det blir enklare att förstå på det sättet. Testa att jämföra ett par modersmålstalare i samtal med de röstskådespelare som läser in Babbels nybörjarkurser, så förstår du.

En annan teori när det gäller skillnader i vår hörförståelse är isokroni. Personer som studerar isokroni har lyft fram hastighetsskillnader mellan språk som har stavelsetempo (varje stavelse har samma längd) och språk som har betoningstempo (tiden mellan betonade stavelser är lika lång). Det finns också en tredje kategori som har ett moratempo (varje mora har samma längd). Mora, som inte är ett vanligt sätt att mäta svenska, delar upp stavelser i mindre enheter. En stavelse kan, beroende på sitt värde, ha en, två eller i vissa språk till och med tre mora. Mora används ofta när man tittar på språk som japanska.

För att göra det enklare att föreställa sig kan man tack och lov använda lite enklare termer. Fonetikern Arthur Lloyd James skilde mellan olika typer av språk genom att säga att spanska och liknande språk har en maskingevärsrytm (stavelsetempo) medan svenska och liknande språk har en morsekodsrytm (betoningstempo). Medan svenskan verkar ha stavelser som har olika längd (låter som morsekod) har spanskan en störtflod av stavelser (låter som ett maskingevär). Språk med maskingevärsrytm låter mycket snabbare, framför allt för personer som talar ett språk med morsekodsrytm.

Problemet med isokroni är att det egentligen aldrig har bevisats. Konceptet har många förespråkare men det är fortfarande omtvistat, framför allt eftersom det ännu inte har kunnat underbyggas med data. Mer forskning behöver göras, men tills dess är antalet stavelser per sekund det säkraste sättet att mäta ett språks hastighet.

Vilka språk är snabbast?

Det har tyvärr inte gjorts några breda studier på hastigheten för olika språk och ingen av dem vi tar upp nedan behandlar svenska. I en studie från Université de Lyon från 2011 där man tittade på sju olika språk blev resultatet följande: japanska (7,84 stavelser per sekund), spanska (7,82), franska (7,18), italienska (6,99), engelska (6,19), tyska (5,97) och standardkinesiska (5,18). Men sju språk är egentligen ganska lite i sammanhanget.

I den senaste studien som publicerades i Science Advances 2019 tittade man på 17 språk, vilket visserligen är bättre men fortfarande långt ifrån att täcka in de cirka 7 000 språk som finns i världen. Så även om den här artikeln inte kan lova att några av de här språken är världens ”snabbaste” så kommer här rankningen av de 17 språk man tittade på, från snabbast till långsammast. Det är också värt att poängtera att olika talare av ett och samma språk kan prata olika snabbt (tänk bara på auktionsförrättare).

  1.  Japanska
  2.  Spanska
  3.  Baskiska
  4.  Finska
  5.  Italienska
  6.  Serbiska
  7.  Koreanska
  8.  Katalanska
  9.  Turkiska
  10.  Franska
  11.  Engelska
  12.  Tyska
  13.  Ungerska
  14.  Standardkinesiska
  15.  Kantonesiska
  16.  Vietnamesiska
  17.  Thailändska

Även om detta bara är en liten del så ger det en fingervisning om hur språkhastigheten varierar runt om i världen. Språk med stavelsetempo (och moratempo) befinner sig längre upp i listan och tonala språk ligger i regel längre ner.

Vissa språk är alltså bara snabbare än andra?

Allt det här kan verka lite underligt. Om vissa språk är snabbare än andra, glider vi då inte plötsligt in på den lingvistiska relativismens område, där man menar att språket du talar påverkar hur du interagerar med världen (vilket i regel inte är fallet). Men det har visat sig att ”språkhastighet” kanske inte är så enkelt som antalet stavelser per sekund.

Samma studie i Science Advances som rankade språks hastighet tittade också på ett djupare fenomen: Hur snabbt förmedlar olika språk information? Den här frågan är komplicerad och börjar med det faktum att informationsdensitet beräknas genom att översätta stavelser till bitar. Hur mycket information stavelser kan ha hänger på om en viss stavelse hjälper lyssnaren att gissa vad nästa stavelse kommer att vara. Det handlar i grund och botten om att se på den mänskliga hjärnan som ett ordbehandlingsprogram med funktionen att förutsäga text. Ju snabbare språket du lyssnar på kan hjälpa dig att gissa vad som kommer att sägas härnäst, desto större är informationsdensiteten.

Forskarnas analys av 170 talare visade att mängden information per sekund, oavsett antalet stavelser per sekund, är ungefär detsamma i alla språk, närmare bestämt runt 39 bitar per sekund. Språk med ett lägre antal stavelser per sekund kompenserar för det med en stor mängd information per sekund och vice versa. Språk som talas med högre hastighet är alltså varken bättre eller mer effektiva. Däremot saknas fortfarande studier om exakt varför det är så här, men det kan vara så att hjärnan har en optimal kapacitet för att ta in information, som går någonstans där. 

Vad betyder då allt det här när man vill lära sig ett nytt språk? Ja, det kan vara skönt att veta att vissa språk inte är bättre än andra. Men inget av detta gör det enklare att våga prata med supersnabba modersmålstalare. Så kom bara ihåg att ta god tid på dig, fokusera och bli bekväm med att säga ”Jag förstår inte. Kan du säga det långsammare?” på ett nytt språk.

Vill du lära dig ett nytt språk? (Vi börjar långsamt, vi lovar!)
Prova Babbel!
Dela: