Frågan om vilket språk som är det enklaste att lära sig är inte så lätt att besvara som man kanske tror. Det beror på en mängd olika faktorer, varav modersmålet hos den som tänker lära sig ett nytt språk är en av de viktigaste. Men det spelar även roll hur komplex grammatiken är, hur många undantag från reglerna som språket bjuder på, samt hur närvarande språket är i vårt vardagsliv. Här följer fem av de lättaste språken för svenskar att lära sig!
Babbel-användare ger oss spännande insikter kring studievanor och vilka språk de väljer att lära sig. Med hjälp av data kan vi se vilka språk som är de populäraste i Europa och undersöka vilka språk som tar längst och kortast tid att lära sig. Läs mer
1. Norska och danska
Även om norska är lite lättare att lära sig, får våra grannspråk dela på förstaplatsen – på grund av att strategierna för att som svensk lära sig dem är så pass lika. Norskan och danskan har så mycket ordförråd och grammatik gemensamt med svenskan att vissa lingvister till och med hävdar att de tre språken ska ses som dialekter av samma språk. Men alla som någon gång har suttit framför ett avsnitt av Bron och tänkt “nu ska jag försöka att inte titta på texten” vet att det är en överdrift. Det är tre olika språk. Men de är inte så svåra att lära sig! Vi behöver i princip bara vidta tre åtgärder för att lära oss norska och danska.
Den första, enklaste – och roligaste – åtgärden är att utsätta oss mer för språken, till exempel genom film, TV, podcasts eller musik. Många av oss som följde den hyllade ungdomsserien Skam på norska NRK:s hemsida har redan börjat träna oss i det här – vi tittar med text, kanske testar utan text, lär oss nya ord bara från sammanhanget, eller så pausar vi och googlar. När vi sedan plöjt en halv säsong på en dag är det omöjligt att låta bli att prata låtsasnorska. Det leder oss till åtgärd nummer två: Vi måste lära oss de ord och de delar av grammatiken som är olika och införliva dem i vår låtsasnorska eller låtsasdanska, för att de ska förvandlas till riktig norska och danska.
Och till sist, det viktigaste: våga prata. Detta kan vara lite svårt, för även om man har en norsk eller dansk som man kan prata med, känns det ofta lite löjligt att “fejka” deras språk, när man ju kan prata skandinaviska sinsemellan (det har jag skrivit mer om här). Men vill man lära sig på riktigt så måste man bita i det sura æblet och framstå som lite fånig tills man lyckas.
2. Engelska
Engelska har för många svenskar blivit till ett andraspråk. Vi hamnar alltid på topp 5 när det ska mätas vilka som är bäst i världen på engelska som främmande språk. Svenskarnas, de andra skandinavernas och holländarnas fantastiska fallenhet för engelskan förklaras ofta med att språket är så närvarande i vår vardag, till exempel för att vi inte dubbar film och TV.
Det är definitivt en bidragande orsak till varför vi är så bra, men en annan är hur likt engelskan är vårt eget språk. Vi har mycket ordförråd gemensamt, både vad gäller ord med germanska och latinska rötter. Grammatiken däremot skiljer sig åt en del. Exempelvis har engelskan en speciell verbform för det som pågår, pågick eller kommer att pågå just nu (verben som slutar med -ing). Men för många svenskar som lär sig engelska kommer det här mer eller mindre automatiskt, i och med att vi hör och läser engelska varje dag, från det att vi trycker bort snoozen på vår smartphone på morgonen, till att vi knäpper av Morden i Midsummer på TV:n för att under tandborstningen förstrött läsa den engelska baksidestexten på tvålflaskan innan vi går och lägger oss.
Så varför inte dra nytta av engelskans närvaro och putsa upp din engelska till nya, skinande nivåer!
3. Spanska
Spanska är det vanligaste tredjespråket i svenska skolor, och det språk som svenskarna bör ha mest nytta av, om vi tittar på våra semestervanor. Men är spanska så lätt att lära sig då? Jo, språket, som talas som modersmål av runt 400 miljoner människor, räknas som ett av de absolut enklaste språken för alla som pratar germanska eller romanska språk som modersmål eller andraspråk. Kan du hyfsad engelska (eller svenska för den delen) så kommer du i spanskan hitta en mängd likheter vad gäller ord. Vad sägs om correcto, inteligente, interesante, falso, eller vasectomía? Okej, det sista kanske du aldrig kommer behöva säga, men principen kvarstår – du får mycket passivt ordförråd gratis!
En annan fördel med spanskan är att orden allt som oftast sägs som de skrivs. Även grammatiskt sett är spanskan förhållandevis lätt. Visserligen har den en mängd verbböjningar och tidsformer som måste bemästras, men grammatiken är också ganska fri från undantag. Om spansk grammatik var en person hade hen varit mångfacetterad men ärlig, precis en sådan person som vi gillar.
4. Tyska
Tyskan är känd som notoriskt svår att lära sig på grund av den komplexa grammatiken. Som om det inte räckte med tre genus (der, die och das) bjuder Goethes och Blümchens språk också på kuriositeter i form av många på varandra staplade bisatser (inbjuder till den roliga leken “hitta huvudverbet”) och det mystiska begreppet kasus, som är helt främmande för oss svenskar. Kasus är snårigt, men det betyder i princip att ett substantiv förändras beroende på vad det har för funktion i en sats (subjekt, direkt objekt, indirekt objekt?) men också beroende på vilken preposition det föregås av. Ja visst, man kan få huvudvärk av bara tanken. Men jag vill ändå slå ett slag för tyskan!
Vi delar oerhört mycket ordförråd med språket, så mycket att man ofta kan förstå huvuddragen i en enklare text utan att kunna någon tyska. Det är verkligen en bra position att börja ifrån, om man vill lära sig språk. Du kommer som svensktalande alltså kunna komma till en funktionsduglig grundtyska relativt snabbt! En annan fördel med tyskan är att när du lärt dig uttalsreglerna så finns det relativt få undantag. Sch är sch, ei är aj och eu är oj. Sådär, nu kan du uttala en tredjedel av alla tyska ord (baserat på min känsla).
5. Nederländska
Nederländska är kanske ett lite otippat val på den här listan, men det är även det ett germanskt språk och således hyfsat lätt för oss. Det låter för svenska öron ofta som ett påhittat språk – en blandning av tyska och engelska med Texas-r och besynnerliga diftonger, med till synes svenska ord som används på det märkligaste sätt, som “slaap lekker” (sov gott) och “smakelijk eten” (smaklig måltid).
Ordförrådet påminner om tyska med lite spännande skandinaviska inslag, vilket som sagt beror på vår gemensamma germanska språkhistoria. Du kan nog gissa vad altijd, boek, huis och brood betyder. Grammatiken är inte lika svår som i tyskan – till exempel ändras inte artiklarna efter kasus. Uttalsmässigt har nederländskan många för svenskar främmande ljud, som det hårda sj-ljudet som bildas långt bak vid gomseglet, men uttalet är ganska regelbundet och motsvarar oftast stavningen, när man väl lärt sig reglerna.
Italienska, franska, portugisiska … – de andra stora romanska språken hamnade utanför listan på grund av att de inte är lika fonetiska och regelbundna som spanskan. Men om du vurmar för något av de här tre språken och gärna vill lära dig det, så kom ihåg att det allra viktigaste när man lär sig nya språk är motivationen. Den som är starkt motiverad och brinner för språket kommer att lära sig t.o.m. japanska, polska och arabiska snabbare än en omotiverad norskstuderande!