Babbel Logo

Il ministro eller la ministra? Feminin form i yrkestitlar

Under de senaste decennierna har kvinnor stegvis erövrat positioner som förr inte var tillgängliga för dem. Förr, när viktiga funktioner i samhället och staten var förbehållna männen, fanns det i många språk ingen kvinnlig form för dessa titlar och yrken. Hur fungerar det när språk ska anpassa sig till en ny verklighet? Med anledning av […]
Author's Avatar
Il ministro eller la ministra? Feminin form i yrkestitlar

Under de senaste decennierna har kvinnor stegvis erövrat positioner som förr inte var tillgängliga för dem. Förr, när viktiga funktioner i samhället och staten var förbehållna männen, fanns det i många språk ingen kvinnlig form för dessa titlar och yrken. Hur fungerar det när språk ska anpassa sig till en ny verklighet? Med anledning av Internationella kvinnodagen synar vi på Babbel fenomenet med feminin form i olika språk.

“Die Kanzlerin” och “la ministra”: feminin form i tyskan och spanskan

Tyskan och spanskan må ha mycket som skiljer dem åt rent språkligt, men en sak har språken gemensamt: de har en manlig och en kvinnlig form för alla yrken. I tyskan räcker vanligtvis ändelsen -in för att bilda feminin form. Den viktigaste kvinnan i tysk politik, Angela Merkel, har alltså titeln “Bundeskanzlerin” (förbundskansler i feminin form).

Spanskan fungerar på liknande sätt. Där lägger man till ett -a på slutet, som i “juez/jueza” (manlig domare/kvinnlig domare) eller byter ut den maskulina ändelsen -o mot -a, som i “ministro/ministra” (manlig minister/kvinnlig minister).

Det är ovanligt att ha en enda yrkesbeteckning för båda könen, men i tyskan finns det en ökad tendens mot könsneutralt språk. Till exempel säger man numera ofta “Bedienung” (service) istället för “Kellner” och “Kellnerin” (servitör, servitris).

Italienska och franska: “Il ministro” är gravid

I italienskan finns det vissa yrkestitlar, som advokat, minister och arkitekt, som bara existerar i maskulin form. Även om debatten om jämställt språk i Italien har nästan 30 år på nacken har inte mycket hänt. Så sent som 2014 gick GiULiA giornaliste,ett nätverk av italienska kvinnliga journalister, ut och rekommenderade att använda feminin form på yrkesbeteckningar, för att undvika rubriker som “Il ministro è incinta” (den manliga ministern är gravid). Även språkakademin Accademia della Crusca inte bara förespråkar en utveckling mot fler kvinnliga former, utan anser det också vara centralt för det italienska språkets utveckling.

I Frankrike däremot vänder man sig mot en feminisering av bestämda begrepp, även från den franska akademins, Académie française, håll. I stället för att använda den feminina formen av “le ministre” sätts epitetet “madame” framför titeln, vilket leder till den språkliga motsägelsen “Madame le Ministre”. I franskspråkiga Québec i Kanada däremot gäller sedan 1979 en lag som föreskriver användandet av både manliga och kvinnliga yrkesbeteckningar.

Engelska och svenska: neutralitet på olika sätt

De romanska språken har två genus i sitt grammatiska system: alla substantiv, så även beteckningar för människor och yrken, är antingen feminina eller maskulina. Tyskan har tre genus: femininum, maskulinum och neutrum. I engelskan finns det inget grammatiskt genus, utan alla substantiv är “the”. På så sätt är “the minister” neutralt och används för alla, oavsett kön.

I svenskan finns det två genus, en och ett, men de har ingenting med manligt och kvinnligt att göra. I själva verket fanns det förr både femininum och maskulinum i svenskan, men de har smält samman till en stor grupp av en-ord, som ofta används för levande varelser, medan ett-orden, neutrum, oftare betecknar objekt. Denna sammansmältning av genus i grammatikens värld speglas också av att yrkesbeteckningar inte är könsspecifika i svenskan. För yrken som historiskt varit starkt kopplade till ett bestämt kön används ibland nya, neutrala ord, som till exempel “talesperson” i stället för “talesman”.Yrkestitlar som lärare och frisör uppfattar vi idag som neutrala, fast det egentligen är den manliga formen som fått gälla för alla. Och förresten finns det ju också exempel på det omvända: den ursprungligen kvinnliga formen sjuksköterska är den officiella yrkestiteln även för män.

Rekommenderade artiklar

Hur Babbels språkexperter gör det möjligt för alla att lära sig ett språk

Hur Babbels språkexperter gör det möjligt för alla att lära sig ett språk

Lena jobbar i Babbels didaktikteam, där våra språkkurser skapas och optimeras. Hon och hennes kollegor, som är lingvister, lärare, instruktionsdesigner och, förstås, språknördar, skräddarsyr kursinnehåll och verktyg för att hjälpa användarna att nå sina individuella mål. I den här korta serien om tre artiklar skriver hon om några av de pedagogiska överväganden Babbels språkexperter måste […]
Hur jag flippade mitt klassrum: En spansklärares erfarenhet av att använda Babbel i sin undervisning

Hur jag flippade mitt klassrum: En spansklärares erfarenhet av att använda Babbel i sin undervisning

Cristina Pérez Muñoz är kommunikations- och språkträningsspecialist på Fontys universitet i Nederländerna. Hon har tagit en kandidatexamen i spanska och en i engelska vid Salamanca universitet och även en masterexamen i utbildningsvetenskap. Hon har jobbat som språktränare i Spanien, Storbritannien, Rumänien och Nederländerna; på gymnasier, universitet och som företagstränare. Cristina älskar att resa och att […]
Brittisk sitcom-kurs får dig att tala som en infödd … med en lantlig tvist!

Brittisk sitcom-kurs får dig att tala som en infödd … med en lantlig tvist!

Samuel är redaktör, och en besserwisser vad gäller brittisk engelska, i Babbels Didactics-team. Efter 20 års runtflyttande i världen har han hunnit få ett hum om franska, tyska, portugisiska, finska, tjeckiska, kroatiska, spanska, arabiska, italienska, skotska, kiwi och amerikansk engelska (lol). Här skriver han om sitt senaste projekt, som kombinerar metaforer, idiomatiska uttryck och vardagsspråk […]
Author Headshot
Pauline Bénéat
Pauline Bénéat är från Brest i Frankrike. Hon studerade statsvetenskap vid Sciences Po Rennes och Europastudier vid University of Bath. Efter att ha bott i Frankrike, USA, Storbritannien och Tyskland bestämde hon sig för Berlin och anslöt sig till Babbel-teamet 2013.
Pauline Bénéat är från Brest i Frankrike. Hon studerade statsvetenskap vid Sciences Po Rennes och Europastudier vid University of Bath. Efter att ha bott i Frankrike, USA, Storbritannien och Tyskland bestämde hon sig för Berlin och anslöt sig till Babbel-teamet 2013.
Välj ett språk att lära dig