Babbel Magazine

Vad är esperanto och vem talar språket?

Esperanto är världens mest berömda konstgjorda språk och dess popularitet verkar öka.
Esperanto represented by a woman sitting at a party with a man sitting on her left and right.

Världen rymmer en hel del språk. Enligt de senaste beräkningarna används runt 7 000 språk idag. Så varför skulle man få för sig att hitta på ett nytt? Många har hittat på nya språk för att berika en påhittad värld, vilket troligtvis är den populäraste anledningen att göra det i vår tid med prisvinnande underhållning som Game of Thrones och Arrival. Men då och då hittar människor på språk med ett sundare mål: att föra världen samman.

Drivkraften bakom esperanto, ett språk som skapades för över hundra år sedan i Polen, var global enighet. Även om alla uppenbarligen inte talar esperanto idag så har språket ökat mer i popularitet än något annat konstgjort språk och det fortsätter att hitta nya användare än i dag. Ibland förminskas kunskaper i esperanto till en hobby för kufiga språkmänniskor, men språket har spelat en viktig roll i världen genom historien. Det är extra vettigt att lära sig om esperanto just nu med tanke på den ökade populariteten. Vad är esperanto? I den här artikeln får du svaret.

Varför skapades esperanto?

Bild da L.L. Zamenhof.

Ludwig Zamenhof, esperantos skapare, arbetade visserligen som läkare men han var knappast språkamatör. Zamenhof själv menade att hans modersmål var ryska – området i dagens Polen där han växte upp var då en del av den ryska federationen – men han pratade i regel polska till vardags. Man vet att han också lärde sig jiddisch från sin mamma och att han även studerade tyska, engelska, spanska, litauiska, italienska och franska. Dessutom lärde sig Zamenhof de klassiska språken hebreiska, latin och arameiska i skolan. Esperanto var inte ens det första konstgjorda språket han hade att göra med. Först lärde han sig lite volapük, som skapades i Tyskland runt ett decennium innan esperanto. Kunskaperna i så många språk var viktiga när han skapade esperanto, vilket bör ha blivit Zamenhofs 14:e språk.

Zamenhof hade goda skäl att lägga till ännu ett språk i sin repertoar. Under sitt liv uppfylles Zamenhof av idén om en tolerant värld som var befriad från krigets fasor. Som polsk jude i tider av ryska pogromer och utbredd antisemitism, drömde Zamenhof om en dag då människor kunde stå enade. Det bästa han kunde göra själv för att förverkliga den världen var att skapa ett internationellt hjälpspråk. Hela idén med ett hjälpspråk är att det är konstgjort, det vill säga att det inte är någons modersmål. Dessutom ska människor snabbt kunna lära sig det som andraspråk för att göra det enkelt för människor från olika delar av världen att prata med varandra. Det har aldrig varit meningen att esperanto ska ersätta några andra språk, bara ett komplement.

Du kanske ställer dig frågan varför man inte bara använder ett redan existerande språk som internationellt hjälpspråk. Alla kan till exempel bara lära sig engelska utöver sitt första språk för att alla ska kunna kommunicera med varandra. Det är en bra fråga, framför allt med tanke på att engelska mer eller mindre redan är ett internationellt hjälpspråk som ofta används som lingua franca i internationella organisationer. Problemet med engelska i det här sammanhanget är att det innebär en enorm fördel för människor och platser där man redan pratar engelska. Esperanto försöker att kringgå politiska och kulturella problem genom att vara ett neutralt språk.

Hur skapades esperanto?

Efter att ha jobbat på sitt nya språk i många år publicerade Zamenhof Unua Libro i Warszawa den 26 juli 1887. Han publicerade den under pseudonymen Doktoro Esperanto, vilket betyder “Doktor Hoppfull” och det andra ordet i namnet började användas som språkets namn. Den här boken, som bokstavligen betyder “Första boken”, lade grunden för esperanto med sina 920 rötter som, i kombination med 16 enkla grammatiska regler, kunde användas för att skapa tiotusentals ord.

Esperantos rötter byggde till stor del på latin och tog influenser från ryska, polska, engelska och tyska. Det gjordes med avsikt för att de som redan pratar ett språk som har latinskt ursprung ska få det lättare att lära sig det nya språket. Många esperantister hävdar att den enkla grammatiken, det bekanta latinska ordförrådet och den fonetiska stavningen gör att man kan lära sig det mycket snabbare än något annat språk.

När grunderna väl hade publicerats släppte Zamenhof kontrollen över språket. Genom att välkomna respons från andra och uppmuntra till att utveckla språket förhindrade han att det skulle stagnera på grund av sina begränsningar. Zamenhof var involverad i esperanto under resten av livet, och han såg till att det kunde överleva honom själv.

Ändå är esperanto inte perfekt. Om du tittar på videon i början av det här avsnittet hör du att esperanto låter lite som spanska, lite som italienska och lite som europeiska språk överlag. Det är ingen slump och de europeiska influenserna till esperanto kan vara en svaghet, beroende på var i världen man bor. De starka europeiska influenserna gör att människor som pratar asiatiska språk har svårare att lära sig och prata esperanto. De enkla grammatiska reglerna må göra det enklare för människor från Asien att lära sig esperanto än en del andra språk, men det förlorar ändå en viss del av sin “neutralitet” genom att vara så västorienterat.

Hur har esperanto använts genom historien?

Photo of the first Esperanto congress.

Kort efter publiceringen av Unua Libro spred sig esperanto relativt snabbt runt om i Europa och Nordamerika. Sällskap grundades och böcker publicerades. Och vad som är än mer spännande är att Neutral Moresnet, ett litet furstendöme mellan Belgien och Tyskland, utropade esperanto till officiellt språk. Furstendömet ändrade till och med sitt namn till Amikejo, vilket betyder “vänskap” på esperanto. Under några årtionden verkade esperanto vara på väg att leva upp till Zamenhofs drömmar.

Det gick bra för språket fram till Första världskrigets utbrott. Esperanto övergavs av många eftersom det till synes utopiska språket misslyckades med att hindra Europa från att kasta sig ut i ett storkrig. Amikejo annekterades av Belgien och därmed upplöstes den enda stat som utsett esperanto till officiellt språk. Zamenhof gick bort år 1917, när kriget rasade som värst. Efter kriget gjordes nya försök att blåsa nytt liv i språket och man övervägde till och med att använda det i officiell kommunikation i Nationernas förbund, men språket fick ett nytt bakslag när Andra världskriget bröt ut.

Under Andra världskriget fick esperanto tuffa motståndare i form av både Adolf Hitler och Josef Stalin. I Mein Kampf skrev Hitler att esperanto var ett språk som användes av judar som ett verktyg för att nå världsherravälde och språket kvästes överallt där Nazityskland och Sovjetryssland hade makten. Stalin, som en gång själv hade lärt sig och främjat språket, började skicka dess talare till Gulag. För att göra saken än värre mördades Zamenhofs tre barn för sitt judiska arv under Förintelsen. Och ändå lyckades språket leva vidare genom att läras ut i koncentrationslägren och talas av marginaliserade grupper av människor.

Efter Andra världskriget var esperanto nästan helt försvunnet. Det kunde bara överleva 1900-talet tack vare små grupper av esperantoentusiaster. Språket hade en outsiderstatus och togs ofta inte seriöst. Men det viktigaste var att man hindrade språket från att dö ut.

Vad är esperanto idag och hur många använder språket?

Det är svårt att veta exakt hur många som pratar esperanto idag, men enligt vissa beräkningar talas det av minst 2 miljoner människor runt om i världen. Och även om esperanto skapades för att vara ett hjälpspråk finns det en liten grupp på runt 1 000 människor som pratar esperanto som modersmål, varav några intervjuas i videon ovan. Den mest berömda modersmålstalaren är den ungerskamerikanska miljardären och filantropen George Soros, vars far var en stark anhängare av språket. Esperanto är uppenbarligen långt ifrån utdött och faktum är att det genomgår en renässans.

Esperanto har inte officiell status i något land, men det är bara ett sätt att mäta hur framgångsrikt ett språk är. Det finns böcker, musik och annan typ av underhållning. Det största esprantoevenemanget är Universala Kongreso, som grundades av Zamenhof och har hållits i en ny stad nästan varje år sedan 1905. Kongressen började som ett sätt att diskutera och finjustera språket men är idag ett sätt att fira de människor som talar det.

Varför använder människor esperanto? Vissa ser det som en utmaning, andra skriver under på Zamanhofs idé om världsfred, men den anledning till att lära sig esperanto som kanske nämns oftast är sammanhållningen. Utöver den årliga träffen har esperantotalare kontakt med varandra på många olika sätt, både online och i person. Internet har så klart hjälpt språket enormt genom att hjälpa användare från hela världen att hålla kontakten med varandra. På webbplatsen Pasporta Servo hittar du esperantister från hela världen som låter andra användare bo hos sig till en billig peng, eller till och med gratis, när de åker på semester. Det finns en radiostation, en aktiv undergrupp på Reddit, lokala grupper och mycket mer.

Människor som pratar esperanto är hängivna anhängare av Zamenhofs dröm om att skapa ett språk som låter människor från hela världen mötas. Ja, det stämmer att bara en liten bråkdel av världens befolkning pratar esperanto, men bland de som gör det har Zamenhofs dröm om att få människor att förenas av ett gemensamt språk gått i uppfyllelse. Språket med namnet som betyder “hoppfull” inspirerar miljontals människor än idag.

Dela: