Gamla ord, nyord, slangord: hänger du med i svenska språkets utveckling?

Att saker och ting förändras när det gäller tal, språk och kommunikation är självklart ingen nyhet. Sedan vikingatidens runsvenska, som växte fram runt år 800, har vi pratat med varandra på svenska – men orden vi använder oss av skiljer sig såklart vitt om man jämför fornsvenska med nusvenskan.

Man behöver för den delen inte titta alls långt bakåt i tiden för att se att även den moderna svenskan ömsar skinn konstant. Ett snabbt samtal med mormor gör det förmodligen ganska uppenbart att vardagssnacket förändrats en hel del sedan hon var ung. Och varje generation förfasas säkert lika mycket över sina föräldrars försök att slänga sig med ungdomsslang.

Så vad är det egentligen som avgör hur sättet vi pratar på ändras?

Din ålder är inte bara en siffra när det gäller språk och tal

Du har kanske hört det engelska uttrycket you’re only as old as you feel (typ, du är inte äldre än du känner dig)? Det är nog en bra livsfilosofi, men ibland är det väldigt lätt att känna sig uråldrig när man hör barn och tonåringar prata – även om man själv faktiskt är relativt ung.

Hur vi talar påverkas av en massa olika saker, som popkultur, engelska slangord, nätet och teknologi. Många av våra mest använda ord och uttryck byts därför snabbt ut när nya trender skapas. Inte undra på att vuxna ibland har svårt att översätta ungdomarnas jargong till begripliga meningar. Och att unga ofta tycker att äldre personer pratar konstigt.

En del gamla ord och uttryck som var vanliga förr försvinner, medan vissa andra får ny betydelse. Som haffa. För många av oss betyder det att man tar fast eller griper någon, men sedan 2015 beskriver Svensk Ordbok även haffa som att ragga eller stöta på någon.

I största allmänhet har svenskan blivit mindre formell sedan 1970-talet; ni och titlar har bytts ut mot du och förnamn. Internet, sociala medier och annan digital kommunikation har spätt på den utvecklingen.

Nya ord, digitalspråk och ungdomsslang – vem sätter trenderna?

I de flesta fallen är det inte så att det sitter någon och hittar på nyord eller bestämmer vilka uttryck som ska “godkännas” i svenskan. En del nya svenska ord utarbetas visserligen systematiskt av terminologiorganisationer, men då handlar det oftast om att hitta ett svenskt ord som kan ersätta ett eller flera engelska ord inom ett specifikt område.

För det mesta kommer nya ord och begrepp till lite mer spontant och oorganiserat, kanske särskilt svenska slangord. Massmedierna och internet är stora bidragare när det gäller spridning av nya koncept, slang, uttryck och språkliga trender. Och många nya ord kommer utifrån. Vi snappar upp dom från engelskan, andra språk och kulturfenomen som populära TV-programmet RuPaul’s Drag Race. Vet du inte vem RuPaul är? Då tycker nog många TV-tittare att du kan sashay away.

I Sverige ser Språkrådet det som sin uppgift att hänga med i ordtillväxten och publicerar en nyordslista varje år. Exempel från 2020 inkluderar cancelkultur, lockdown och mjuta, vilket påvisar hur världshändelser som Covid-19 influerar svenskan.

Hur påverkar den nya tekniken vårt språk?

Digitalspråk har blivit en självklar del av vår vardag, särskilt nu när nästan alla har smartphones och bärbara datorer. Vi skickar e-post, sms, chatt-meddelanden och kommunicerar på sociala medier flera gånger dagligen – ibland bara med enstaka ord, emojis, hashtags, memes eller videoklipp.

Ungdomsslang, Gen Z och “Kidish”

Få har tagit till sig digitalspråk och den nya tekniken mer än Generation Z. Och det är kanske inte så märkligt med tanke på att de växt upp med internet och sociala medier på ett sätt som tidigare generationer inte har.

Deras ungdomsslang kallas kidish och präglas av förkortningar, engelska importord, bildspråk och andra digitala uttryck. Det är inte alltid lätt för föräldrar att tyda denna ungdomsslang – och försöker man som vuxen kommunicera med unga på “deras språk” kan det lätt bli fel. Vad är mer pinsamt för en tonåring än en pappa som pratar kidish inför kompisarna? Cringe!

Man kan ofta lita på att en trend som blir populär bland föräldrar snabbt dumpas av ungdomar. När vuxna började använda emojis mer till exempel, blev det genast lite töntigt bland de unga.

Vi använder mer engelska slanguttryck och vanliga ord

Självklart påverkas vårt språk av popkultur, kanske framförallt brittisk och amerikansk film, TV och musik. Engelskan har även blivit alltmer vanlig inom högskolan, forskning och arbetslivet, och vi har lättare, snabbare tillgång till den engelskspråkiga världen via nätet.

Många av oss är bra på engelska och i skolan börjar barn lära sig språket tidigare än förr. Så det är kanske inte så märkligt att vi lånar och försvenskar allt fler vanliga engelska ord och uttryck.

Dom flesta av oss har väl druckit en smoothie, gått på en dejt, lajkat nånting eller taggat någon. Och engelska slangord har använts flitigt i flera årtionden vid det här laget, från nörd (tönt, plugghäst) till drip (att se bra/moderiktig ut) och tillbaka till nörd – som numera är positivt laddat och snarare betyder att man är överdrivet engagerad i något.

Ortenslang ger också språket nya ord

Ortenslang – även så kallad förortssvenska eller miljonsvenska – är ord och uttryck som vuxit fram ur de svenska förorterna. Ofta handlar det om utländska ord som försvenskats eller svenska ord som fått en ny betydelse. Vissa av orden används mest lokalt medan andra har blivit allmänt populära i hela landet, framförallt bland yngre personer.

Jalla, som betyder skynda på arabiska, är ett känt exempel – men visste du att katt betyder snygg och baxa betyder stjäla på ortenslang?

Vad händer med svenska språket i framtiden?

Vi kan vara ganska säkra på att språket och vårt sätt att kommunicera med varandra kommer fortsätta att utvecklas. Förutom nyord, slanguttryck och andra språkliga trender i svenskan så förändras ju både tekniken och världen vi lever i ständigt.

Under 2020 blev videosamtal en livlina för miljontals människor världen över, både i arbetslivet och för att kunna “träffa” nära och kära. Var man inte van vid Zoom och Microsoft Teams innan så fick man snabbt lära sig. Den tekniska utvecklingen, med sin digitalisering och artificiella intelligens, kommer självklart påverka hur vi kommunicerar, men även hur vi använder språk och ord.

Vem vet, kanske blir det till och med så att vi så småningom får ett gemensamt världsspråk? Det blir nog inte aktuellt på ett bra tag isåfall, men det är däremot sannolikt att vissa språk kommer vara viktigare än andra inom en snar framtid, särskilt i affärsvärlden. Svenskan kommer med största sannolikhet aldrig höra till den gruppen, så vill du jobba eller resa utomlands är det en bra ide att kunna åtminstone ett språk till.

Här på Babbel är de populäraste språken att lära sig engelska, spanska, tyska, franska och italienska. Dessutom är engelska, spanska och tyska bland de lättaste språken för svenskar att lära sig.

Om du behöver hjälp så har Babbels språkexperter lagt ut en massa artiklar med tips och knep här på Babbel Magazine som du kan använda som startpunkt.